Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Fokus på lärande,
ledarskap och hälsa

Vår forskning tar upp frågor om undervisningens innehåll och lärandet i skolan, men också vad den digitala tekniken innebär för vårt lärande och hur bra betygen egentligen förutsäger framtida studieframgångar. Vi arbetar även med frågor som hållbar utveckling, hälsa, skolors organisation och utbildningsplanering.

Vetenskapsrådet, men även Riksbankens jubileumsfond, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Formas, Forte med flera finansierar stora delar av vår forskning.

Läs nedan om de större forskningsprojekten med pågående extern finansiering vid fakulteten.

Hitta experten!

Kontaktuppgifter till forskare som kan svara på frågor inom aktuella ämnen.

Forskningsnyheter

  • Givande när CUL-doktorander konfererade

    [2019-11-05] En chans att formulera sig kring sin kommande avhandling och få efterlängtad respons, både från andra CUL-doktorander och seniora forskare. Det var uttalade synpunkter på Mötesplats CUL, den konferens som arrangerades i slutet av oktober.

  • Belyser en förändrad syn på skolvåld

    [2019-11-04] Fyra frågor till Johannes Lunneblad, professor vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, och redaktör för den nyutkomna boken "Policing Schools: School Violence and the Juridification of Youth".

Fler nyheter om forskning

Våra nya professorer 2019

Möt våra nya professorer i korta filmer där de presenterar sin forskning.


 


Lärande, interaktion och medierad kommunikation i det moderna samhället (LinCS)

 

LinCS är en stark forskningsmiljö som sedan 2006 bland annat finansieras med medel från Vetenskapsrådet.

Ett 70-tal personer är knutna till LinCS, varav knappt hälften är doktorander. Forskningen fokuserar på frågor som rör relationen mellan lärande och nya medier, i synnerhet hur digital teknik och digitala medier förändrar hur kunskap och information cirkulerar i samhället, och implikationerna av denna utveckling för lärande på individuell och kollektiv nivå. Forskningsprojekten omfattar studier av lärande i utbildningsmiljöer - inom olika ämnen och områden - inom sjukvården, i industrin, i designvärlden samt i virtuella miljöer.

Läs mer om LinCS
Läs mer om LinCS pågående forskningsprojekt 

 

Om kunskapsutbyte online i en programmeringsgrupp

Projektet undersöker vilket kunskapsutbyte som finns i en online programmeringsgrupp. Syftet är att förstå hur nätverkssamhällen bidrar till expertisutveckling.

Mer om kunskapsutbyte online i en programmeringsgrupp

Att förhålla sig till kropp, hälsa och vikt

Projektet syftar till att tillsammans med lärare i idrott och hälsa analysera de utmaningar som finns i att inkludera elever med olika förutsättningar avseende kroppsform och vikt. Målet är att bidra till kritisk reflektion och pedagogisk förnyelse inom skolämnet idrott och hälsa genom att i samråd med lärare utveckla arbetssätt som inkluderar olika typer av kroppar och identiteter.

Mer om att förhålla sig till kropp, hälsa och vikt

Att skärpa den etiska blicken och rösten

Projektet undersöker hur man med hjälp av skönlitteratur kan utveckla 14-åringars etiska kompetens, vilka möjligheter en sådan ansats ger, men också vilka svårigheter som kan identifieras.

Mer om Att skärpa den etiska blicken och rösten

 

Kritiskt tänkande i samhällskunskap

Projektet prövar ett variationsteoretiskt undervisningsupplägg för att utveckla elevernas kritiska tänkande i grundskolans samhällskunskap. När frågor om demokrati och mänskliga rättigheter står högt på dagordningen behöver eleverna den förmågan.

Mer om kritiskt tänkande i samhällskunskap


Om att utveckla bedömarkompetens

Ett av de viktigaste ansvarsområdena för lärare är bedömningen av elever i form av sammanfattande omdömen eller betyg. Detta eftersom betyg och omdömen får så stora konsekvenser för elevers fortsatta utbildningsval. Projektet undersöker om och hur nyexaminerade språklärare utvecklas vad gäller den summativa bedömarkompetensen.

Mer om språklärares bedömarkompetens
 

Hälsofrämjande skolutveckling


Det är väl känt att det finns ett tydligt samband mellan lärande och hälsa där elever som mår bra lär sig bättre och tvärtom; ett bättre lärande bidrar på ett positivt sätt till elevers hälsa och välbefinnande i skolan och senare i livet.
För att på ett framgångsrikt sätt utveckla optimala strategier för en ökad måluppfyllelse och ett större välbefinnande hos eleven kartlägger och analyserar projektet 145 lokalt initierade utvecklingsprojekt runt om i landet med syfte att förbättra skolors arbete för en utvecklad elevhälsa och en hälsofrämjande skolutveckling. Skolverket har utlyst bidrag för detta i tre omgångar.

Mer om hälsofrämjande skolutveckling

 

Ungdomar, våld och utsatthet

I projektet studeras elevers erfarenheter av olika former av våld och trakasserier i skolan. Vidare undersöks vilka strategier eleverna har för att få stöd och hjälp från skolan då detta sker.

Mer om Ungdomar, våld och utsatthet

Utvecklar teori om lärande i leken

En av utmaningarna för dagens förskola är hur man kan organisera för barnens lärande inom ramen för en lek- och temabaserad verksamhet, det vill säga hur man kan utforma en lekbaserad didaktik för förskolan.
Syftet med projektet är främst att utveckla en undervisningsteori för förskolan.

Mer om lekbaserad didaktik

 


Videon, lärandet och de praktiska färdigheterna

Projektet undersöker hur människor i vardagliga sammanhang lär sig praktiska färdigheter med hjälp av instruktionsvideor på Internet.
Den nätbaserade instruktionsvideon är ett nytt fenomen med egenskaper som skiljer den från sina föregångare.

Mer om projektet

Photo Albert Gonzalez Farran UNAMID
Ungdomar, utsatthet och skola

Projektet riktar intresset mot att studera hur elever i grundskolan beskriver och erfar situationer då fysiskt och psykiskt våld förekommer i skolmiljön.
Projektet hoppas kunna bidra med ny kunskap om kön, våld och utsatthet i skolan samt hur verksamma i skolan kan hantera denna typ av frågor.

Mer om projektet

Bläddrar i kurskatalogen
Individualiseringens konsekvenser

Vilka har konsekvenserna blivit för elevers prestationer och motivation under de senaste 50 åren, när undervisningsmönstret förändrats, mot ett mer individualiserat arbetssätt och med tilltagande nivågruppering?

Mer om individualiseringens konsekvenser

Förbättrad vård i hybridsalen

Framväxten av hybridoperationssalar kombinerar drag av både bildstyrda minimalinvasiva kirurgiska ingrepp med mer traditionell öppen kirurgi.
Projektet vill optimera rutinerna för strålskydd och därigenom minimera risker till följd av exponering för joniserad strålning. Projektet vill även ge mer generell kunskap om hur effektiva och säkra rutiner kan utvecklas för behandlingar med medicinsk bildteknik

Mer om förbättrad vård i hybridsalen

 

Konstruktiv konflikthantering i skolan

I skolan där en stor mängd människor dagligen möts inträffar mängder av konflikter. I vilken grad stödjer eller hindrar lärares föreställningar och strategier om inledande konflikter elevens lärande?

Mer om konflikthantering i skolan

De tio första talen

Hur kan förskolepraktiken utformas för att stimulera barns matematikutveckling? Ett projekt om att erfara de tio första talens del-helhets-relation utifrån nya teoretiska och metodologiska perspektiv.

Mer om de tio första talen

Fokus på landsbygdens unga

Få studier har gjorts om ungas liv och utbildning på landsbygden. Projektet fokuserar landsbygdens unga för att undersöka vad som skiljer och förenar dem och stadens unga i synen på utbildning och delaktighet i samhälle.

Mer om landsbygdens unga

 

 

 

Kartlägger kontroverser digitalt

Hur kan skolan förhålla sig till den vetenskapliga kunskap som är i ständig rörelse och omprövas? Hur kan unga förberedas för ett medborgarskap där de ska kunna värdera och ta ställning till en rad komplexa frågor? Projektet studerar introduktionen av digitala metoder för att kartlägga sociovetenskapliga problem i gymnasieskolan.

Mer om att kartlägga kontroverser med digitala metoder

Svenska gymnasiereformer under två årtionden

Sedan 1990-talet har ett fritt skolval i ett decentraliserat, allt mer marknadsmässigt, system införts. I projektet analyseras reformernas konsekvenser för resurser, rekrytering och resultat i gymnasieskolan samt för kunskaper och färdigheter i vuxenlivet.

Mer om svenska gymnasiereformer

Förflyttning till och från lärosäten

Högskolorna i de mindre städerna förväntas attrahera studerande utan akademisk tradition och bidra till ökad utbildningsnivå och jämlikhet. Det förväntas också att de utbildade skall stanna kvar i regionen. Men är de framtidsvisionerna rimliga?

Mer om högskoleutbildades mobilitet

 

 

Vad kan man lära sig i etik?

Nationella prov i etik genomförs nu som en del av religionskunskapsämnet. I projektet ställs provens och läroplanens förståelse av etisk kompetens i relation till andra möjliga uppfattningar om vad som är etisk kompetens.

Mer om etisk kompetens

Det flippade klassrummet

Vad händer med undervisningen när läraren skickar ut den videofilmade lektionsgenomgången före lektionen? Ett projekt som undersöker hur pedagogiken utvecklas i takt med ny teknologi.

Mer om det flippade klassrummet

Brottsplats skola

Förrättsligandet av unga som offer och förövare i skolan. Brottsförebyggande rådets undersökningar visar att skolan är den plats där svenska ungdomar oftast utsätts för våld eller utsätter andra för våld. Detta är framför allt påtagligt i grundskolans senare år.

Mer om Brottsplats skola

 

Utbildning och integration av unga nyanlända

Fördelningen av nyanlända inom Sverige har varit mycket ojämn. Vid flyktingvågen 2015 tog t ex glesbygdskommunerna emot oproportionerligt flest. Projektet studerar hur landsbygdens skolor har hanterat mottagandet och vad det inneburit och innebär för skolans verksamhet och undervisning samt för de nyanländas integration.

Mer om Utbildning och integration av unga nyanlända på landsbygden

 

Lärares digitala arbete - balans mellan krav och stöd?

Skolans digitalisering förändrar lärares arbete och detta projekt fokuserar på obalanser mellan krav och stöd i lärares digitala arbete. Projektet är ett australiensiskt samarbete som ska utmynna i såväl jämförande analyser som policyriktlinjer för lärares digitala arbetsmiljö.

Mer om Lärares digitala arbete - balans mellan krav och stöd?

 

 

 

 

 

 

Plant BlindnessOm att se växterna

Oförmågan att uppmärksamma växter är utbredd. Men växterna är basen för livet på jorden. Projektet vill bidra till en ökad förståelse för vilka verktyg som den blivande läraren behöver för att minska sina elevers ”plant blindness”.

Mer om "plant blindness"

Elevhälsoarbete i praktiken

Skolans elevhälsa spelar en avgörande roll för att skapa kunskap om och stötta barn i utsatta situationer genom sin uppgift att arbeta förebyggande för en god hälsa på lika villkor för alla barn och unga. Trots det vet vi mycket lite om hur elevhälsans arbete organiseras i praktiken. Syftet med projektet är att bidra till utvecklingen av kunskap om hur skolan kan uppnå en likvärdig elevhälsa för alla barn och unga oavsett funktionsnedsättning, social och etnisk bakgrund.

Mer om elevhälsoarbete i praktiken

Vad betyder läraren för lärandet?

Projektet undersöker bland annat effekterna av lärare från olika lärarutbildningar på elevers läsresultat samt studerar effekten av relevant lärarutbildning för elevresultat i olika ämnen och för elever med olika social bakgrund.

Mer om lärarens betydelse

 

 

Se eller räkna?

Ny forskning visar att elever kan fastna i tidigt lärda räknestrategier. Projektet undersöker en idé om hur elever i åk 1 förstår och utvecklar kunskap om addition och subtraktion med tiotalsövergång.

Mer om Se eller räkna?

De allra yngstas matematiklärande

1-3-åringars kompetenser stimuleras sällan målmedvetet inom förskolan vad gäller grundläggande aritmetik. Detta trots att tidiga erfarenheter har visat sig kunna ge stora effekter på lång sikt.
Projektet vill identifiera framgångsrik undervisning på området.

Mer om förändrade möjligheter att lära

Hållbar utveckling och ojämlikhet

Mänskligheten står inför enorma utmaningar. Utbildning för hållbar utveckling har fått allt större politisk prioritet och beskrivs som ett centralt instrument för att uppnå de globala utvecklingsmålen. Men utbildas rika och fattiga människor för att bli ”hållbara” på olika sätt? Projektet undersöker om och hur.

Mer om hållbar utveckling och ojämlikhet

 

Folkbildningens renässans i förorten

Projektet undersöker bakgrunden till och framväxten av nya former av ungdomligt skapade sociala och politiska organisationer och rörelser i förorten. De undersökta organisationerna betonar kunskap och lärande som centrala.

Mer om folkbildningens renässans i förorten

En skola för avvikare

Projektet vill öka förståelsen för varför skolors arbete med elever i behov av särskilt stöd, trots motsatt ambition, oftast har negativa effekter för den enskilda elevens möjligheter till skolframgång. Fokus sätts på hur undervisningen i särskild undervisningsgrupp gestaltar sig för barn i behov av särskilt stöd.

Mer om en skola för avvikare

Lärarkompetensens betydelse för elevprestationer

Sedan mitten av 90-talet har skolsegregationen ökat i Sverige, både avseende prestationer och vad gäller familjers socioekonomi och migrationsbakgrund. Projektet undersöker hur den formella lärarkompetensen i läsning och matematik är fördelad mellan skolor, och i relation till elevernas förväntade behov. Vidare undersöks effekterna av lärarkompetens i läsning och matematik på elevernas skolprestationer.

Mer om lärarkompetensens betydelse

 

 

Sidansvarig: Torsten Arpi|Sidan uppdaterades: 2019-08-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?