Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Om behovet av livsstilsförändring

Nyhet: 2015-11-23

Hallå där, Jacob Lindh, humanbiolog på institutionen för kost- och idrottsvetenskap och en av dem som tagit fram utställningen Hälsa, Universeums nya utställning om kroppen och själen, som invigdes för några dagar sedan.

Vad är bakgrunden till att du har utformat utställningsmontrarna på Universeum?
– Det var via mina erfarenheter som projektledare för Göteborgs universitets Kunskapscenter (KHP) på Skånegatan som Universeum först kontaktade mig. Jag är ingen forskare inom området men har tidigare föreläst om betydelsen av fysisk aktivitet och träning inom sjukvården, VG-regionen, öppna föreläsningar vid GU och för Vasaloppets sponsorer under några år. Jag undervisar i humanbiologi inom idrottsvetenskap och mitt forskningsintresse handlar bland annat om att finna nya sätt att öka intresset och förståelsen hos studenter för experimentell naturvetenskaplig forskning, inklusive ny teknologi för lärande. Jag har även varit inblandad i ett tidigare projekt vid Universeum som hette PULS. Det har varit fantastiskt roligt att kreera och samarbeta med alla inblandade, främst med Universeums hälsa-projektledare Viktoria Hurtig, Hannah Sundqvist och Anne Solli.

Vad vill utställningen förmedla?
– Hälsa-utställningen hoppas kunna bidra till en bättre hälsa för främst unga och grupper i behov av livsstilsförändringar, genom att sprida kunskap och motivera människor till att fatta mer sunda livsstilsval. Den högsta prioriteten inom det framtida folkhälsoarbetet i detta avseende gäller främst motions- och kostvanor, vilket även är utställningens huvudfokus. Den utställningsdel om aktivitet som nu invigdes understryker att alla människor oavsett ålder behöver en viss styrka, kondition, balans, snabbhet, koordination, och rörlighet för att fungera väl och hålla sig långtidsfriska. Utvecklingsarbete kring tränings- och motionsvanor kommer att vara en central del vid det nya kunskapscentret, vilket även utställingens etapp 1 återspeglar. Etapp 2 handlar om kost, kropp och själ och andra livsstilsfaktorer. Invigningen av hela utställningen sker i februari 2016.

Vad krävs egentligen för att en person ska kunna sägas ha flyttat sig från gruppen ”riskgrupp” till gruppen ”friskgrupp” när man talar om de livsstilsrelaterade sjukdomarna?
– ”Riskgrupp” handlar i huvudsak om den stora andelen av befolkningen som exempelvis har lite för högt blodtryck, de som röker och dricker lite för mycket, är måttligt överviktiga, har något för höga blodfettsvärden och de som motionerar för lite. De individerna behöver främst fatta klokare livsstilsval för att minska risken för framtida sjukdom och ohälsa, så att de istället kan närma sig ”frisk”. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är frisk "ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom”. Fysisk träning och motion, som Hälsa-utställningen etapp 1 handlar om, är exempel på en mycket kostnadseffektiv metod för de individerna. Individanpassad träning och motion har generellt sett positiva hälsoeffekter för att motverka alla våra stora livsstilsrelaterade sjukdomar - som hjärt-kärlsjukdom, psykisk ohälsa, övervikt och fetma, cancer, diabetes, benskörhet och mycket annat.

Enligt Folkhälsomyndigheten dör fler än 10 000 svenskar för tidigt varje år på grund av ohälsosamma levnadsvanor, av exempelvis cancer, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar eller kronisk lungsjukdom. Finns något som talar för en ändring av detta?
– Folkhälsan utvecklas positivt i Sverige för befolkningen som helhet. Samtidigt har till exempel både övervikten och andelen äldre ökat vilket bidrar till skenande vårdkostnader. Stillasittandet hos vissa målgrupper ökar och den psykiska ohälsan hos unga tredubblats sedan början av 1990-talet. Det är en svårlöst fråga, och för att bromsa den utvecklingen krävs ett brett samarbete mellan ideella organisationer, kommun, landsting och statliga myndigheter. De förebyggande insatserna har ökat avsevärt under 2000-talet, men betydligt mer behöver göras på alla plan enligt Folkhälsomyndigheten. Den livsstilsrelaterade ohälsan är utan tvekan ett av de allra största hoten mot vår framtida välfärd. Hälsa-utställningen och vårt nya kunskapscentrum KHP är två utmärkta exempel på förebyggande insatser, tycker jag.

Vad har du fått ut av samarbetet med Universeum?
– Jag hör till dem som gillade mitt arbete för mycket under småbarnsåren. Jag ville men inte kroppen, och till slut blev jag rejält sjuk. Det blev en lärdom och en resa tillbaka. De flesta, även vi som bör veta, behöver nog en påminnelse ibland i linje med det utställningen förmedlar. Hälsa-utställningen kändes mycket angelägen och rätt i tiden då den kan nå cirka 500.000 besökare per år. Universeum är en riktigt spännande mötesplattform. Jag hoppas att den här utställningen kommer att få stå länge och utvecklas över tid för att sprida viktiga budskap.

Läs mer om utställningen Hälsa

För mer information, kontakta Jacob Lindh:
jacob.lindh@ped.gu.se, Tel: 031-786 2850, 072-321 14 40

AV:

Kontaktinformation

Torsten Arpi, kommunikatör

Besöksadress:
Västra Hamngatan 25, Göteborg

Telefon:
031-7862161, 0768-581187

Sidansvarig: Torsten Arpi|Sidan uppdaterades: 2018-12-05
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?