Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ny bok om den uppkopplade skolan

Nyhet: 2014-10-16

Hallå där Annika Lantz-Andersson, vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet som tillsammans med kollegan Roger Säljö är redaktör för boken Lärare i den uppkopplade skolan där en rad forskare presenterar studier kring digitala medier och lärande.

Vilket behov svarar boken mot?
– Stora delar av den kunskap vi har inom detta fält tidigare utgår från forskning där elevers användande av digitala resurser har varit i centrum. Boken svarar mot lärares behov att verka i ett alltmer digitaliserat samhälle och de konsekvenser som den nya omgivningen innebär för deras yrkespraktiker.
Lärare i den uppkopplade skolan riktar sig både till blivande lärare och till verksamma lärare inom grund- och gymnasieskolan. Boken berör ett brett spektra både när det gäller åldersgrupper, ämnesområden och mer generella resonemang. Vi hoppas att boken skall inspirera till ett utvecklat förhållningssätt där de digitala resurserna blir tillgångar för lärande.

I ett kapitel menar du och Roger Säljö att vi lever i en ny kognitiv ekologi. Kan du utveckla vad ni menar med det?
– I och med att vi använder ett ökande antal digitala resurser för att läsa, skriva, söka information och göra en mängd andra saker förändras sätten som vi lär oss på. Att exempelvis lära sig att skriva på ett tangentbord är annorlunda än att göra det för hand. Genom att vi lär genom att använda olika verktyg blir vi också kompetenta genom de olika verktyg vi tar i bruk. Det betyder att mycket av det vi kan och gör, gör vi med hjälp av redskap, och att lära blir i stor utsträckning också en fråga om att tillägna sig förmågan att använda redskap. Dessutom leder vår tillgång till information online till att vi blir mindre motiverade att memorera vilket i sin tur innebär att till och med en så grundläggande förmåga som att minnas blir annorlunda.

Vad krävs egentligen för att de digitala resurserna i skolan ska vara en tillgång och inte ett störningsmoment i skolvardagen?
– För att den digitala teknologin skall bli en tillgång krävs att man tar dem i bruk som ett verktyg i de olika aktiviteter som ingår i skolvardagen i klassrumssituationerna. Så länge datorn eller plattan bara används vid vissa separata inslag tenderar de under den resterande tiden att bli just ett störningsmoment.
Dilemmat för lärare är att digitala medier å ena sidan erbjuder möjligheter att fortsätta arbeta mer eller mindre som förut, men å andra sidan erbjuder de inte bara nya sätt att arbeta på utan också en annorlunda förståelse av vad kunskap är och hur man uppnår kunskap. Digitala medier ger helt enkelt nya möjligheter men skapar också nya dilemman.

Hur kan lärare organisera sin undervisning med hjälp av den digitala tekniken för att bättre stödja elevers lärande?
– I en sociokulturell förståelse av lärande betonar man lärarens betydelse för att mediera kunskaper till elever. Det är den mer kompetente partnern som kan hjälpa den lärande genom att göra honom eller henne delaktig i kunskaper och perspektiv som man tidigare inte kommit i kontakt med. Pedagogen som en funktion i skolan kommer troligtvis att bestå, men aktiviteten, det läraren gör, kommer med all sannolikhet att bli annorlunda.
Att skriva riktlinjer eller metodbeskrivningar utifrån de digitala medier som finns idag är vanskligt eftersom utvecklingen går så fort och man då lätt befäster en gammal kunskapssyn, och uppdragstolkning och teknik. Därför är det viktigt att som pedagog utveckla ett förhållningssätt med stöd i empirisk forskning för att utifrån det utveckla metoder och aktiviteter i relation till digitala medier som passar med respektive kontext, innehåll och åldersgrupp.

Informations- och kunskapsexplosionen förändrar förutsättningarna för lärarnas arbete. Hur ska lärarna hitta ett hållbart förhållningssätt till detta?
– Poängen med boken är att utifrån empirisk forskning erbjuda en reflekterad syn på digitala teknologier i relation till lärande inom olika utbildningssammanhang. I dag är alla i inom utbildning medvetna om att digitala medier är en faktor som genomsyrar och förändrar lärandet. Vi är bortom en implementering av digitala medier som till stor del bedrivits av entusiastiska eldsjälar, vi har också tagit oss förbi perioden av oro och tillfälliga lösningar och kommit till en period av acceptans. Förutsättningarna för kommunikation, lärande och vad vi ser som relevant kunskap håller också på att förändras.
Dagens digitala artefakter – datorer, smarta telefoner, surfplattor och annat – blir inte bara alltmer kraftfulla, de blir dessutom allt mindre och allt mer portabla och vi kan vara uppkopplade i stort sett var som helst och när som helst. Detta får konsekvenser för lärares förhållningsätt i mötet med elever som till stor del växer upp, kommunicerar och lär i en digital mediekultur. En konsekvens av denna förändring är att villkoren för lärarrollen blir annorlunda. Läraren behöver ofta inte tillföra information på samma sätt som tidigare utan istället behöver man utveckla nya strategier både i samspelet med eleverna och med innehållet. Det är därför viktigt att diskutera förhållningssätt och perspektiv för att ge möjlighet till en medveten, nyanserad syn på undervisningens relation till digitala teknologier.

Mer information: Annika Lantz Andersson, annika.lantz-andersson@ped.gu.se, 031-786 2275

AV:

Kontaktinformation

Torsten Arpi, kommunikatör

Besöksadress:
Västra Hamngatan 25, Göteborg

Telefon:
031-7862161, 0768-581187

Sidansvarig: Torsten Arpi|Sidan uppdaterades: 2018-12-05
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?