Länkstig

Kraftigt minskat skolstök tack vare projekt koordinerat av Göteborgs universitet

Publicerad

Med hjälp av ett EU-projekt som koordinerats vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, IPS, fick en F-6-skola i Alingsås hjälp att stävja den stökiga skolvardagen.

Ann-Cathrine Backmark och Pernilla Jönsson, Nolbyskolan, Ann-Katrin Swärd, Ilse Hakvoort och Kajsa Svensson, institutionen för pedagogik och specialpedagogik.

Fr v: Ann-Cathrine Backmark och Pernilla Jönsson, Nolbyskolan, Ann-Katrin Swärd, Ilse Hakvoort och Kajsa Svensson, institutionen för pedagogik och specialpedagogik.

Med hjälp av ett EU-projekt som koordinerats vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, IPS, fick en F-6-skola i Alingsås hjälp att stävja den stökiga skolvardagen.

Nolbyskolan i Alingsås har deltagit i EU-projektet Learning Communities for Peace tillsammans med skolor från Kroatien, England och Grekland.
På en dialogkonferens i slutet av april på Pedagogen för rektorer, lärare och forskare summerades projektets erfarenheter. På plats fanns även kommunala tjänstemän, utbildningsledare, lokala politiker, verksamhetsansvariga samt studenter.

Identifiera och utveckla strategier

På plats fanns bland annat Nolbyskolans rektor Ann-Cathrine Backmark och läraren Pernilla Jönsson för att berätta om vardagen på skolan när projektet väl drog igång hösten 2016. F-6 skolan har knappt 350 elever med 20 procent med annat modersmål än svenska.
– Vi tampades med konflikter, gängbråk, allmän turbulens med kränkningar och bråk. Polisanmälningar var inte ovanliga. Dessutom hade vi många nyanställda bland personalen, berättar Ann-Cathrine Backmark.

Tack vare medverkan i EU-projektet fick skolan universitetets hjälp att identifiera och utveckla strategier för att arbeta med de aktuella problemen. Den metod som valdes för det lokala skolutvecklingsprojektet var så kallad aktionsforskning – som har som metod att direkt och omedelbart påverka det område som undersöks. Bland annat fick alla arbetsgrupper på skolan handledning och deltog i prioriteringsworkshop.

– Då vi mötte den akademiska världen var vi väldigt ivriga att få konkreta verktyg. Men akademikerna talade istället om en levande process och det tvingade oss att ta ett steg tillbaka och först reflektera, säger Ann-Cathrine Backmark.
Utifrån ett genomtänkt värdegrundsarbete i vardagen – kring ord som Gemenskap, Ansvar och Hänsyn – konkretiserades så ett antal åtgärder på Nolbyskolan.

Rasterna koncentrerades vilket innebar att fler vuxna och lärare började finnas ute under rasttid; under lunchrasttiden skötte fritidspersonalen istället detta; material till rasterna inköptes; planerna för leken king utökades; en innebandyplan anlades; pulkabacken utnyttjades mer; några gymnasister från närbelägna Alströmergymnasiet blev ihop med sina handledare ansvariga för rastaktiviteter några dagar i veckan.

Gemensam elevsyn

– Sammantaget är det mycket lugnare i korridorer och under raster, språket eleverna mellan och mellan lärare och elever är också mycket lugnare. Nu har vi en gemensam elevsyn och vi kommer fortsätta att arbeta med vår värdegrund, säger Ann-Cathrine Backmark.

En utvärdering av projektet har gjorts av Toshi Tsuruhara från University of Cambridge. Den talar sitt tydliga språk. Exempelvis vittnade en mycket större andel av lärarna om att eleverna år 2018 intresserar sig för vad de som lärare säger än vad som var fallet 2017. Mycket högre siffror gäller även för i hur hög utsträckning eleverna lyssnar på varandra.

Det är inte första gången IPS beviljats medel från ERASMUS+ Strategic partnership project. Men den här gången var IPS också koordinerande institution med docent Ilse Hakvoort som projektkoordinator.

Total erhöll projektet drygt 191 000 Euro, drygt 2 mnkr, till täckande av alla omkostnader.

Utveckla teorier och metoder

Deltagare i projektet har varit universitet, ideella föreningar, ett företag och en stiftelse, från sex olika länder. I fyra av länderna har skolor knutits till projektet för att projektet den vägen ska utveckla både teorier och metoder för fredsutbildning, interkulturalitet och konflikthantering i skolan.

Utbildningsprojekt finansierade av EU är en bra möjlighet att bygga internationella nätverk, inom områden som ofta inte har andra möjligheter till finansiering. Det kan handla om att utveckla gemensamma utbildningsmoment, samverkan med skolor - som i det aktuella exemplet med Learning Communities for Peace - eller sport. Det ger en möjlighet att bygga vidare på existerande kontakter och i förlängningen identifiera möjligheter för utbyten, multipla examina eller samverkan för universitetets utbildningar, och vidare kan det vara en del av arbetet med forskningssamarbeten.

– Utbildningsvetenskapliga fakultetens personal har länge framgångsrikt arbetat med ansökningar för den här typen av samarbets- och utvecklingsprojekt inom utbildning. 10 av 24 beviljade EU-projekt vid Göteborgs universitet sedan 2007 härrör från Utbildningsvetenskapliga fakulteten, säger Victoria Nilsson Lissvall, utbildningssamordnare på Utbildningsvetenskapliga fakulteten.

Ansökningarna kräver en del förarbete, och förankring krävs vid respektive institution och de utbildningar som projekten ska vara kopplade till.
– Det är därför bra att börja fundera redan nu på vilka eventuella utbildningar och partnersamarbeten som kan vara intressanta för kommande utlysningar, säger Victoria Nilsson Lissvall.