Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Fyra frågor till Catarina Player-Koro...

Nyhet: 2019-05-14

…docent vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession och projektledare för IFAU-rapporten ”Förstelärare i matematik. En studie av konsekvenser för undervisning och utveckling av matematikundervisning” som presenterades den 13 maj.

326 förstelärare i matematik har svarat på er enkät. Hur har deras tjänstgöring förändrats i och med försteläraruppdraget?
– De flesta förstelärarna i matematik (73 procent) svarar att de undervisar lika mycket som tidigare. 17 procent, det vill säga 54 stycken, uppger till och med att deras undervisningsuppdrag ökat medan 31 stycken (10 procent) uppger att det minskat. Samtidigt uppger förstelärarna att de har flera andra arbetsuppgifter kopplade till sitt försteläraruppdrag. Vi listade 20 arbetsuppgifter som tidigare framkommit i studier visat sig vara kopplade till förstelärares arbete. Förstelärarna i vår studie fick kryssa i vilka av dessa som ingick i deras uppdrag. I medeltal kryssade de i 7 stycken arbetsuppgifter som ingick i deras arbete som förstelärare. I relation till detta kan man också tillägga att många lärare (62 procent) inte fått någon tid avsatt i tjänsten för att utföra uppdraget som förstelärare. Olika former av ledarskap och att driva och leda olika former av utvecklingsarbete är vanliga uppgifter för förstelärare i matematik.

Förstelärarreformen 2013 riktade sig till särskilt yrkesskickliga lärare. Hur har kriterierna i praktiken sett ut för att utse dessa ute på skolorna?
– Vissa riktlinjer för vilka som kan utses till förstelärare finns i statsbidragsförordningen (SFS 2013:70). Dessa handlar vad förstelärare ska ha förmåga att göra snarare än om vilka kompetenser de ska ha. I övrigt är det huvudmän och rektorer som avgör vilka lärare som är särskilt yrkesskickliga. I de flesta fall uppger rektorerna att det är de som bedömer lärares kompetens och att detta sker utifrån lärarens redogörelse för de egna kvalifikationerna. I vår undersökning försökte vi identifiera vilka kompetenser som i relation till försteläraruppdraget i matematik varit betydelsefulla i rekryteringsprocessen. Resultaten gav dock inte några definitiva svar på denna fråga. Detta är tycker vi anmärkningsvärt då karriärstegsreformen (allmänt kallad förstelärarreformen) bygger på en argumentation baserad på att undervisningsskickliga lärare ska höja undervisningens kvalité och elevers prestationer.

Hur har förstelärarna rekryterats?
– Huvuddelen av lärarna har fått ansöka om tjänsten som förstelärare. Främst ha detta skett genom intern annonsering. De flesta lärarna som befordrats till förstelärare är därmed rekryterade bland de redan anställda lärarna på skolan.

Reformens syfte var att särskilt yrkesskickliga lärare skulle få möjlighet att utvecklas inom läraryrket och genom att sprida sin kompetens höja undervisningens kvalitet och elevers prestationer. Detta mot ett lönepåslag med minst 5 000 kr per månad. Kan man säga något om ifall reformen höjt undervisningskvaliteten och förbättrat elevprestationerna?
– Vår studie visar i likhet med flera andra studier att det är svårt att fastställa om tillsättandet av förstelärare inneburit några kvalitetsförbättringar av undervisningen i matematik. Både rektorer och förstelärare uppger att tillsättandet av förstelärare i matematik har varit positivt för matematikundervisningen. Detta har dock inte avspeglats i betygsvärdena i matematik. En del negativa konsekvenser uppgavs också. Här kan nämnas att det ökat splittringen bland lärarna och haft negativ inverkan på arbetet i lärarlaget, skapat avundsjuka och att reformen skapat en för stor lönespridning.
Vår studie visar att försteläraren i matematik har många uppdrag och att dessa ska göras utan att undervisningsuppdraget minskar. Om reformens intentioner om enskilda lärare ska vara motorer i kvalitetsförbättringen av skolan och undervisningen ska införlivas så är detta faktorer som behöver uppmärksammas.

IFAU-rapport (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) 2019:10 är skriven av Anita Eriksson vid akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, Högskolan i Borås och projektledare Catarina Player-Koro vid institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet.

Läs rapporten 

För mer information kontakta Catarina Player-Koro telefon: 031-7862147. epost: catarina.player-koro@gu.se 

AV:

Kontaktinformation

Torsten Arpi, kommunikatör

Besöksadress:
Västra Hamngatan 25, Göteborg

Telefon:
031-7862161, 0768-581187

Sidansvarig: Torsten Arpi|Sidan uppdaterades: 2018-12-05
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?