Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Återkoppling på återkoppling centralt för studenters lärande

Nyhet: 2019-10-30

Återkoppling, eller feedback, är ett centralt inslag i högre utbildning och betraktas som en nödvändig förutsättning för studenternas lärande och utveckling. En aktuell avhandling vid Göteborgs universitet visar hur avgörande instruktörens roll är för att återkopplingen ska fungera och för att rikta studenternas uppmärksamhet rätt.

Tidigare har återkoppling ansetts vara lärarens ansvar men under senare år har allt större tonvikt lagts vid studenternas aktiva medverkan i återkopplingsprocessen.
– Att bedöma och ge återkoppling på egna och medstudenternas prestationer anses gynna studenternas lärande av både kommunikativa och ämnesmässiga färdigheter, säger avhandlingens författare Elin Nordenström.

Svåra uppgifter

Samtidigt har tidigare forskning visat att bedömning och återkoppling är svåra uppgifter och vägledning från lärare/instruktörer anses därför nödvändigt. Detta för att hjälpa studenterna att se hur deras egna och medstudenternas prestationer relaterar till lärandemål och bedömningskriterier. Det saknas dock empiriskt underbyggda studier som visar hur sådan vägledning kan se ut.
– Den pedagogiska litteraturen är rik på modeller och riktlinjer för hur lärare/instruktörer kan underlätta och vägleda studenternas medverkan i återkopplingsprocessen, men få studier har undersökt hur detta går till i praktiken, säger Elin Nordenström.

Debriefing-samtal

Hon har undersökt så kallade debriefing-samtal i simuleringsbaserad interprofessionell träning för läkar- och sjuksköterskestudenter vid två svenska universitet. Utbildningen gick ut på att studenterna skulle träna på att arbeta i team bestående av medlemmar från olika yrkesprofessioner. Debriefing-samtalen ägde rum efter det att studenterna hade tränat teamarbete i simulerade patientfall. De innebar att studenterna gemensamt diskuterade, reflekterade över och gav återkoppling på sitt agerande i simuleringen under vägledning av erfarna instruktörer. Avhandlingen bygger på videoinspelningar av 48 debriefing-samtal som genomfördes inom ramen för tio olika träningstillfällen.

Uppstod i stunden

De tre delstudierna undersöker hur instruktörerna vägleder debriefing-samtalen genom att ställa frågor till studenterna och ge återkoppling på deras återkoppling. Resultaten visar att pedagogiska modeller och principer avsedda att främja självreflektion, självbedömning och kamratåterkoppling utgjorde ett stöd för instruktörernas vägledning.

– Men de detaljer som bidrog till att rikta studenternas uppmärksamhet mot relevanta aspekter av deras interprofessionella teamarbete i simuleringarna var inte beaktade i modellerna, utan uppstod i stunden allteftersom samtalen fortlöpte. Små variationer i instruktörernas frågeställningar var till exempel avgörande för hur studenterna analyserade videoinspelningar av sitt eget agerande i simuleringarna. Instruktörernas svar på studenternas kamratåterkoppling hjälpte dessutom till att belysa hur agerandet i simuleringsövningarna relaterade till deras framtida yrkesutövande, säger Elin Nordenström.

För mer information:
Elin Nordenström, telefon: 0733-721530, e-post: elin.nordenstrom@gu.se
Elin Nordenström lägger fram sin avhandling Feedback and instructional guidance in healthcare simulation debriefings vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, fredagen den 15:e november kl. 13:00. Plats: sal BE 036, Pedagogen hus B, entréplan, Läroverksgatan 15, Göteborg.

Avhandlingen finns digitalt publicerad: hdl.handle.net/2077/61783

AV:

Kontaktinformation

Torsten Arpi, kommunikatör

Besöksadress:
Västra Hamngatan 25, Göteborg

Telefon:
031-7862161, 0768-581187

Sidansvarig: Torsten Arpi|Sidan uppdaterades: 2018-12-05
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?