Länkstig

Sociala medier påverkar ungas hälsobild

Publicerad

Ungdomar kommunicerar och söker information om mat, kroppsvikt och hälsa på sociala medier. Sociala medier kan även användas praktiskt i hälsopromotivt arbete med ungdomar när de får socialt stöd av andra ungdomar med övervikt och fetma. Samtidigt kan detta innebära ett oönskat utseende- och viktfokus. Detta framgår av en aktuell avhandling vid Göteborgs universitet.

Tidigare forskning inom området visar att när unga kommunicerar om mat kan det påverka deras matvanor medan det är mindre känt hur ungdomar upplever hälsoinformation via sociala medier.

– Ofta är detta också kopplat till kroppsvikt. Behandling av exempelvis barnfetma rör sig mot patientcentrerade vårdmodeller som tydligare lägger vikt vid patienters perspektiv. Därför behövs mer information kring hur ungdomar som genomgår behandling för fetma kan använda sociala medier för hälsorelaterade ändamål, säger avhandlingens författare Christopher Holmberg.

Missvisande information

Ungdomarna beskrev både positiva och negativa erfarenheter av att använda och söka efter hälsorelaterad information på sociala medier.

– Å ena sidan uppgav de att de kunde få inspiration för matlagning, recept, och även visst socialt stöd i forum och grupper av andra ungdomar med övervikt och fetma. Å andra sidan uttryckte ungdomarna att de upplevde missvisande information och reklaminnehåll på internet som distraherande vilket gjorde det svårt att hitta tillförlitlig information.

– De beskrev och visade även att de i sina sociala nätverk möttes av matbilder på kaloririka livsmedel från andra användare, vilket de beskrev som negativt för deras viktkontroll då de blev sugna att äta den maten som presenterades, säger Christopher Holmberg.

Positiva aspekter

I en av delstudierna har Christopher Holmberg undersökt ungdomars relation till kommunikation gällande mat, kroppsvikt och hälsa genom analys av olika hashtaggar på Instagram. En majoritet av ungdomars matbilder presenterade mat som var kalorität, som bakverk och läsk. I nästan hälften av alla bilder förekom det även livsmedelsrelaterade reklam och logos, som Coca-Cola.

En av flera delstudier bestod av avslutande fokusgruppsintervjuer med ungdomar som varit med i en hälsopromotiv intervention. Ungdomarna i interventionen beskrev att de upplevde positiva aspekter av att använda sociala medier som en kommunikationskanal under projektet. De beskrev att de var mer informerade och förberedda inför olika aktiviteter av informationen de fick. De upplevde det även som positivt att kunna kontakta forskarna och att kunna ställa frågor till varandra.

Avhandlingen har genomförts inom EpiLife, Göteborgs epidemiologiska centrum för forskning om samspelet mellan mental och fysisk hälsa i ett livsloppsperspektiv.

För mer information: Christopher Holmberg, telefon: 0765-54 59 51, e-post: christopher.holmberg@gu.se

Avhandlingen Food, body weight, and health among adolescents in the digital age: An explorative study from a health promotion perspective läggs fram vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, onsdag den 9 maj kl. 09.00. Plats: Pedagogen, Hus C, Margareta Huitfeldts auditorium, Läroverksgatan 5, Göteborg.

Avhandlingen finns i fulltext på: http://hdl.handle.net/2077/55588