Länkstig

Pojkars antipluggkultur möjlig att förändra

Publicerad

Pojkar presterar generellt sämre än flickor i skolan. Men den antipluggkultur som ofta finns bland pojkar kan brytas. En ny avhandling vid Göteborgs universitet visar exempel där pojkar inte anser det vara mesigt att plugga och ger förslag på hur pojkars prestationer i skolan kan förbättras.

När det gäller betygen i grundskolan klarar sig pojkar som grupp sämre än flickor. Flickor har de senaste tio åren haft cirka 25 poäng mer i meritvärde i grundskolans avgångsbetyg jämfört med pojkar. Flickor får bättre betyg än pojkar i alla ämnen, förutom i idrott och hälsa.

– Oftast säger pojkar att de är bra i ett ämne och flickor pratar om att de blir bra i ett ämne. Generellt presterar elever som har synen att man blir bra i ett ämne bättre. Att studera ambitiöst anses dock som feminint bland pojkar, säger Fredrik Zimmerman.

Det är detta som bland annat utmärker skolor med en dominerande antipluggkultur eller ”ingen ansträngnings-kultur” bland pojkar.

Tillåtande normer

I sin studie har Fredrik Zimmerman intervjuat och följt eleverna i två niondeklasser på en skola som tvärtom utmärks av att pojkarna inte blir retade för att de studerar ambitiöst och där det finns fler tillåtande normer när det gäller pojkarnas studerande.

– Lärarnas återkommande tal om studieteknik har bidragit till att pojkarna istället har jargongen och synen att man blir bra i ett ämne, vilket gynnar deras studier. Även flickorna berättar i intervjuerna att de trivs bättre på skolan då pojkarna har synen att man blir bra i ett ämne. Synen på ”blivande” är en av de mer tillåtande normerna på skolan gällande pojkarnas pluggande, säger Fredrik Zimmerman.

Pluggkulturen på den aktuella skolan utmärks av att pojkarna öppet kan prata om studier med varandra och studera ambitiöst utan att förlora i status. Men samtidigt finns det parallella och motsägelsefulla normer som begränsar pojkars möjlighet att studera ambitiöst. Skilda sociala förväntningar på könen medför att flickor i högre grad utvecklar förmågor som gynnar prestationer i skolan.

Förmåga till självdisciplin

Exempel på detta är att flickor från en låg ålder har en högre förväntan från vuxna att visa omsorg, vilket utvecklar deras förmåga till självdisciplin.

– Den förmågan gynnar studier i skolan. Vuxnas förväntan på flickor att visa omsorg utvecklar även förmågan att uppfatta hur andra, exempelvis vuxna, vill att något ska utföras. Det utvecklar flickors förmåga att uppfatta hur lärare vill att uppgifter ska utföras. Det gynnar deras prestationer i skolan, säger Fredrik Zimmerman.

Vuxna pratar även oftare med ett mer komplext språk med flickor än med pojkar. Även detta gynnar flickors språkutveckling, vilket är en viktig förmåga för att prestera i skolan.

– Så även om pojkar får studera lika ambitiöst som flickor, utan att bli utsatta för en social kostnad som att förlora i status eller bli retade, har de generellt inte samma utvecklade förmåga att göra detta, säger Fredrik Zimmerman.

Slutar uppfattas som feminin

Att utmana traditionella könsnormer skulle därför gynna pojkars prestationer i skolan. Fredrik Zimmerman visar i sin studie att när majoriteten av pojkarna utför en handling som ofta anses vara feminin - som exempelvis att visa att man studerar ambitiöst - slutar den att uppfattas som feminin.

– Detta är ett exempel på att förändringar av könsnormer, som gynnar både flickor och pojkar, är möjliga, säger Fredrik Zimmerman.

För mer information: Fredrik Zimmerman, Högskolan i Borås, telefon: 0704-662916, e-mail: fredrik.zimmerman@hb.se

Fredrik Zimmerman, sektionen för lärarutbildning vid Högskolan i Borås, lägger fram sin avhandling Det tillåtande och det begränsande. En studie och pojkars syn på studier och ungdomars normer kring maskulinitet vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet torsdagen den 8 mars kl 13.00.
Plats Sal C203, Högskolan i Borås, Allégatan 1.

Avhandlingen finns i fulltext på http://hdl.handle.net/2077/54036