Ny professor forskar om undervisning i språk
Britt-Marie Apelgren har befordrats till professor i ämnesdidaktik med inriktning mot engelska. Hon har en bakgrund som gymnasielärare, disputerade i England och har arbetat vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten sedan år 2000.
Vad forskar du om?
– Mitt främsta forskningsintresse är språkdidaktiskt och återfinns inom den konstruktivistiska forskningen som på engelska benämns teacher thinking eller teacher cognition. I min forskning inom detta fält har jag fokuserat på lärares erfarenheter, attityder och tänkande kring undervisning, lärande och bedömning. Mina forskningsintressen har också breddats genom åren och inkluderar elevers språkliga lärande, attityder och erfarenheter samt mer allmänna utbildnings- och professionsstudier, också inom högre utbildning.
Varifrån kommer intresset för språkdidaktik?
– Det grundar sig i att jag har en bakgrund som gymnasielärare i svenska och engelska. Den teoretiska förankringen växte fram under min tid som doktorand vid University of Reading på 1990-talet då jag ingick i en stor forskningsgrupp där det bedrevs konstruktivistisk forskning främst genom olika djupintervjuer och där jag också disputerade i språkdidaktik med en avhandling om svenska språklärares erfarenheter av språkundervisning under en 30-årsperiod.
Har du fortsatt kontakt med brittiska forskare?
– Ja, jag har fortsatt att samarbeta med forskare vid olika lärosäten i England. Jag har givit ut en bok med kollegor från University of Reading, Transformative Teacher Research. Theory and Practice for the C21st, och jag är också medredaktör dels för en internationell tidskrift, Personal Construct Theory & Practice, och dels för en internationell bokserie för Brill publishers, Critical Issues in the Future of Learning and Teaching.
Vilka resultat har din forskning visat?
– Jag har haft förmånen att medverka i såväl större utvärderingar (exempelvis den Nationella utvärderingen av grundskolan 2003 – engelska) som i större forskningsprojekt finansierade av Vetenskapsrådet. I den nationella utvärderingen arbetade jag med stora elev- och lärarkohorter genom enkätdata och provdata. Här fick jag också möjlighet att träffa lärare runt om i landet på studiedagar och lärarfortbildning. Detta gav mig viktiga erfarenheter som jag har kunnat ta med mig in i senare forskningsprojekt.
– Två stora forskningsprojekt som jag medverkat i är I LUB (Lärarens utvidgade bedömningskompetens, 2006-2009) och CLISS (Content and Language Integrated Learning in Swedish Schools, 2011-2015). I LUB undersökte vi språklärares erfarenheter av olika sätt att bedöma språklig kompetens och kunde bland annat visa att det inte var skillnad på hur lärare i moderna språk och engelska såg på bedömning. I CLISS undersökte vi språk- och ämnesintegrerad undervisning genom att bland annat titta på gymnasieprogram som genomförs helt eller delvis med engelska som undervisningsspråk. Resultaten från en delstudie jag deltog i visade att de elever som valt att läsa gymnasieprogram på engelska redan initialt hade bättre betyg än elever på parallella program och att denna betygsskillnad kvarstod eller ökades i slutbetygen från gymnasiet. Detta gällde även i de tre svenskkurserna, trots att de läst hela eller stora delar av sina skolämnen med engelska som undervisningsspråk.
Vad forskar du om just nu?
– Jag är involverad i flera projekt. Tillsammans med två kollegor är jag redaktör för en kommande bok om språkpolicy i högre utbildning och i samverkan med kollegor på Förvaltningshögskolan och Institutionen för globala studier deltar jag i ett forskningsprojekt om ledarskap i högre utbildning. Slutligen deltar jag i ett internationellt samverkansprojekt tillsammans med forskare från mitt gamla universitet, Reading University, och forskare från andra svenska och brittiska lärosäten som handlar om doktoranders arbetsmiljö och förutsättningar.
Kontakt: Britt-Marie Apelgren, telefon: 031-786 2249, e-post: brittmarie.apelgren@ped.gu.se