Länkstig

Nationell konferens med fokus på lärarprofession dokumenterad

Publicerad

Göteborgs universitet stod som värd för den tredje nationella konferensen i pedagogiskt arbete, en konferens som nu finns digitalt dokumenterad i rapportform.

Den senaste nationella ämneskonferensen i pedagogiskt arbete hölls på Göteborgs universitet, med cirka 140 medverkande forskare och doktorander. Vid konferensen fanns bland annat teman som Skolutveckling och lärande, Migration och utbildning samt IKT och utbildning.

Pedagogiskt arbete är ett tämligen nytt ämne på forskarnivå vid universiteten i Umeå, Karlstad, Göteborg och Linköping, samt vid Högskolan Dalarna.

Har lärarexamen

Gemensamt för alla dem som idag antas till forskarutbildningen i ämnet pedagogiskt arbete är att de själva har lärarexamen och har arbetats om lärare. Deras olika forskningsfokus handlar om frågor som tar avstamp i frågeställningar från förskolor och skolklassrum.

– Konferensen tillkom 2013 som ett svar på behovet av att diskutera den forskning som sker inom ämnet pedagogiskt arbete och vad ämnet kan bidra med. Det absolut största värdet med konferensen är att forskare får träffas nationellt och ta del av varandras projekt och får möjlighet att knyta nya kontakter. Det ger även möjligt att få en uppfattning om forskningens vetenskapliga bredd och kvalitet. Här är doktoranderna en viktig grupp. Deras forskning ligger i framkant, säger Karin Rönnerman, professor i pedagogik och dåvarande vicedekan för utbildning på forskarnivå.

Forskningsfältet innefattar mer

I den nyutkomna rapporten Lärarprofession i en tid av förändringar har nu några av konferensens presentationer utvecklats till kapitel.
Eva Reimers är professor i pedagogiskt arbete och en av den nyutkomna rapportens redaktörer:

– Pedagogiskt arbete beskrivs ibland som lärarnas forskarutbildningsämne. Bidragen i rapporten visar att det stämmer, samtidigt visar den att forskningsfältet också innefattar mer än lärares pedagogiska arbete. Här finns texter om folkbildning, föreställningar om lärarprofession i medier, policy-studier, villkor för lärare i fritids, metodutveckling och aktionsforskning. Det som förenar bidragen är att de alla är relevanta för pedagogiska praktiker, oavsett var dessa äger rum, säger hon.

Läs RIPS-rapport nr 17: Lärarprofession i en tid av förändringar