Länkstig

Inte språkligt internationellt inom högre utbildning

Publicerad

Engelskans dominans inom den svenska högskolesektorn är i det närmaste total. Det tidigare flerspråkiga idealet, utöver engelska, är nu ett minne blott. Det framgår av en avhandling vid Göteborgs universitet.

Både nationellt och internationellt är högskolesektorn under omvandling och språkfrågor aktualiseras speciellt i relation till internationalisering, men även i relation till språklig mångfald i samhället och till nationell språklagstiftning.

I sin avhandling undersöker Susanne Strömberg Jämsvi nationella policytexter i form av fyra statliga utredningar (SOU), fem propositioner samt två rapporter från två högskolemyndigheter, samt svensk språklagstiftning. De nationella texterna rymmer ett tidsspann av 35 år, från 1974 till 2009. Därutöver undersöker hon nu gällande språkpolicy vid tolv lärosäten.

Internationell marknad

– Framträdande är att ekonomiska värden och marknadsintressen i hög grad är utgångspunkten i lärosätenas beskrivningar av språkideal och språkfärdigheter. De ska garantera att svenska universitet blir konkurrenskraftiga på en internationaliserad marknad, säger Susanne Strömberg Jämsvi, anställd vid Högskolan i Borås.

Hennes analys visar att engelsk språkfärdighet anges skapa attraktiva och konkurrenskraftiga studenter och att engelskspråkiga program och kurser skapar internationellt attraktiva universitet. Dessutom bidrar närvaron av engelsktalande internationella studenter och lärare till att skapa en internationell miljö, där hög kvalitet är underförstått.

Engelskans position förändrad

– Engelskans position har förändrats sedan 1970-talet. Då sågs engelska som ett av flera språk i relation till solidaritet och världsansvar. Numera ses engelska som något nödvändigt och oundvikligt. Engelska får ett värde på utbildningsmarknaden, säger Susanne Strömberg Jämsvi.

Studien visar hur tyst det är kring andra språk än svenska och engelska. I nu gällande språkpolicy på de studerade lärosätena vill man säkerställa samexistensen mellan svenska och engelska inom utbildning och forskning.

– Varken nationella minoritetsspråk eller stora invandrarspråk i Sverige eller några världsspråk förs fram i relation till högre utbildning. Tydligt är att flerspråkiga studenters och lärares språkliga repertoar inte ses som någon tillgång eller resurs, förutom den engelska språkfärdigheten, säger Susanne Strömberg Jämsvi.

För mer information:
Susanne Strömberg Jämsvi, telefon: 0705-328925, e-post: susanne.stromberg_jamsvi@hb.se
Avhandlingen Unpacking dominant discourses in higher education language policy. A critical study of language policy in Swedish higher education lades fram vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik fredagen den 27 september 2019.

Avhandlingen finns digitalt publicerad 

Avhandlingen har genomförts inom ramen för forskarskolan i utbildningsvetenskap vid Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL, Göteborgs universitet.