Länkstig

Bedömningen av muntlig kommunikation i engelska kan vidareutvecklas

Publicerad

De nationella proven ska spegla skolans styrdokument och vara ett stöd för lärare att göra likvärdiga bedömningar och bidra till rättvisa betyg. En avhandling vid Göteborgs universitet analyserar bedömningen av elevers muntliga kommunikation i engelska och pekar på styrkor men också på möjliga förbättringar vad gäller samstämmighet och genomförande.

I gymnasieskolan genomförs nationella prov i engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk. Den muntliga delen av de engelska proven sker i form av ett samtal, oftast mellan två elever, där de får uttrycka, utveckla och diskutera ett innehåll på egen hand och i samspel med andra utifrån ett givet tema.

Pröva på brett sätt

– Provet ger möjlighet att pröva elevers kommunikativa muntliga förmåga på ett brett och representativt sätt i förhållande till kurs- och ämnesplaner. Bedömarna uppmärksammar en stor bredd av språkliga och innehållsliga aspekter i elevsamtalen. Men det finns förbättringspotential när det gäller samstämmighet i bedömningarna och det praktiska genomförandet, säger avhandlingens författare Linda Borger.

Hennes analys grundas på sex ljudinspelade parsamtal mellan elever. Samtalen bedömdes av 17 gymnasielärare i engelska och 14 internationellt rekryterade bedömare från Finland och Spanien. Samtliga skrev ett sammanfattande omdöme för varje elevprestation och gav även ett helhetsbetyg. 267 gymnasielärare i engelska svarade i en enkätstudie dessutom på frågor om det praktiska genomförandet av provet.

Olika grad av stränghet

Linda Borger pekar på komplexiteten i att bedöma parsamtal. Det elevinteraktiva provformatet medför en viss grad av oförutsägbarhet och resultaten visar också på en viss bedömarvariation.

– Det fanns en tydlig skillnad i stränghet bland bedömarna, vilket också visas i internationell forskning kring samma tema. I synnerhet var skillnaden stor mellan enstaka mycket stränga respektive milda bedömningar. De allra flesta bedömare var dock tämligen överens och den övergripande samstämmigheten var god, säger Linda Borger.

En svårighet vid parsamtal är att individuella bedömningar gäller en gemensamt skapad prestation. – Samtidigt betonas muntlig interaktion i de nationella kurs- och ämnesplanerna och den måste därför bedömas på samma sätt som andra aspekter av den språkliga kompetensen. Formuleringen kring denna kompetens i skolans styrdokument bör ses över och ytterligare förtydligas, säger Linda Borger.

Rekommendationer följs inte

Skolverket rekommenderar att lärarna arbetar med sambedömning, vilket innebär att lärare tillsammans diskuterar och bedömer elevprestationer utifrån bedömningsanvisningarna. En annan teknik som nämns är medbedömning där två eller fler lärare oberoende av varandra bedömer samma elevprestation.

Så arrangeras dock inte alltid proven. Enligt enkäten bedömde 42 procent av engelsklärarna de muntliga delproven ensamma på grund av tidsbrist och stor arbetsbelastning. 62 procent av lärarna angav dessutom att de inte fick tillräckligt med stöd från skolledningen för att organisera och genomföra de muntliga proven, vilket visar på ett behov av mer administrativt stöd.

Linda Borger pekar på att en satsning på ytterligare kompetensutveckling när det gäller bedömning av muntlig språkfärdighet kan bidra till positiva resultat för lärares bedömningskompetens och stärka provets giltighet.

– Det är viktigt att lärare ges möjlighet att regelbundet delta i med- och sambedömning, där elevprestationer diskuteras i förhållande till kunskapskrav, exempel och övrigt bedömningsmaterial. Detta kan förstärka en gemensam syn på kvaliteter i elevernas prestationer. Organiserade former för medbedömning av de muntliga nationella proven i engelska behöver också utvecklas, säger hon.

För mer information: Linda Borger, telefon: 070−3626446, e-post: linda.borger@gu.se

Linda Borger lägger fram sin avhandling Investigating and Validating Spoken Interactional Competence: Rater Perspectives on a Swedish National Test of English vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik fredagen den 7 december, kl. 13.00. Plats: Sal AK2 136, Pedagogen hus A, källarplan, Västra Hamngatan 25, Göteborg.

Avhandlingen finns digitalt publicerad.