Därför får utvecklingsprojekt inte avsedd effekt
Det är vanligt med olika slags riktade insatser på skolor med låga kunskapsresultat. Men ofta får de inte avsedd effekt. Två forskare vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten fick i uppdrag av en kommun att analysera vad det beror på.
Det är vanligt med olika slags riktade insatser på skolor med låga kunskapsresultat. Men ofta får de inte avsedd effekt. Två forskare vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten fick i uppdrag av en kommun att analysera vad det beror på.
Skolforskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsch fick i uppdrag av en mellanstor kommun att analysera varför kunskapsresultaten på en gymnasieskola inte höjdes trots att flera riktade insatser hade genomförts. De utgick från verksamhetsteoretiska modeller för förändringsarbete och genomförde fokusgruppsintervjuer med elever, analysworkshops med lärare och intervjuer med före detta personal under våren 2019.
– Det blir allt vanligare att skolor, huvudmän och forskare arbetar ihop. Den här typen av uppdrag handlar mycket om att ta fram en spegel för skolan som kan ta dem vidare i utvecklingsarbetet, säger Anette Jahnke.
Tre utvecklingsområden som saknades
Uppdraget har resulterat i rapporten Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser? En fördjupad nulägesanalys av en gymnasieskola utgiven av forskningsinstitutet Ifous. I den beskrivs tre utvecklingsområden som i olika grad saknades i de insatser som genomfördes och därför kan förklara att de inte fick effekt.
• Ansvar för elevens lärande och relationer. Insatserna måste i större utsträckning utgå från de faktiska eleverna på skolan istället för idealbilder. Det är också viktigt att även på gymnasiet bygga relationer med eleverna.
• Synliggöra och utveckla undervisningens kvalitet. Undervisningens kvalitet hade inte ingått i de problemskrivningar och insatser som genomförts, samtidigt som eleverna upplevde att de inte fick tillräcklig hjälp i sitt lärande.
• Långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete. Istället för att implementera färdiga modeller behöver skolan arbeta långsiktigt med att utveckla den egna verksamheten.
Skolor måste utgå från sin egen unika verksamhet
I det här uppdraget undersöktes en skola i en mellanstor kommun.
– Det går inte att dra generella slutsatser. Men det finns många skolor som är i en liknande situation och som också genomför olika slags insatser, säger Anette Jahnke och fortsätter:
– Det cirkulerar många modeller i skolsverige. De kan vara bra på sina sätt, men det är inte säkert att de löser det som är den specifika skolans problem. Skolorna måste i större utsträckning utgå från sin egen unika verksamhet och utveckla den. Att stanna upp och göra en fördjupad nulägesanalys som denna skola gjort borde fler göra.
Anette Jahnke och Åsa Hirsch är båda verksamma som lektorer på institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten. Det här uppdraget fick de via forskningsinstitutet Ifous där Anette Jahnke också är processledare.
Rapporten är publicerad på Ifous hemsida.
Mer information:
Anette Jahnke, telefon: 0730-695 695, e-post: anette.jahnke@gu.se