Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Fokus på lärande,
ledarskap och hälsa

Vår forskning tar upp frågor om undervisningens innehåll och lärandet i skolan, men också vad den digitala tekniken innebär för vårt lärande och hur bra betygen egentligen förutsäger framtida studieframgångar. Vi arbetar även med frågor som hållbar utveckling, hälsa, skolors organisation och utbildningsplanering.

Vetenskapsrådet, men även Riksbankens jubileumsfond, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Formas, Forte med flera finansierar stora delar av vår forskning.

Läs nedan om de större forskningsprojekten med pågående extern finansiering vid fakulteten.

Forskningsnyheter

Fler nyheter om forskning


 


Lärande, interaktion och medierad kommunikation i det moderna samhället (LinCS)

 

LinCS är en stark forskningsmiljö som sedan 2006 bland annat finansieras med medel från Vetenskapsrådet.

Ett 70-tal personer är knutna till LinCS, varav knappt hälften är doktorander. Forskningen fokuserar på frågor som rör relationen mellan lärande och nya medier, i synnerhet hur digital teknik och digitala medier förändrar hur kunskap och information cirkulerar i samhället, och implikationerna av denna utveckling för lärande på individuell och kollektiv nivå. Forskningsprojekten omfattar studier av lärande i utbildningsmiljöer - inom olika ämnen och områden - inom sjukvården, i industrin, i designvärlden samt i virtuella miljöer.

Läs mer om LinCS
Läs mer om LinCS pågående forskningsprojekt 

 

Folkbildningens renässans i förorten

Projektet undersöker bakgrunden till och framväxten av nya former av ungdomligt skapade sociala och politiska organisationer och rörelser i förorten. De undersökta organisationerna betonar kunskap och lärande som centrala.

Mer om folkbildningens renässans i förorten

 


Förändrade möjligheter att lära

Projektet studerar förändringar i svenska elevers resultat i de internationella kunskapsundersökningarna på 1990-talet och framåt. Man kan se en stor variation i elevprestationer i olika ämnen och att de svenska resultaten sjunkit. I projektet undersöks orsakerna till detta.

Mer förändrade möjligheter att lära

Lärarkompetensens betydelse för elevprestationer

Sedan mitten av 90-talet har skolsegregationen ökat i Sverige, både avseende prestationer och vad gäller familjers socioekonomi och migrationsbakgrund. Projektet undersöker hur den formella lärarkompetensen i läsning och matematik är fördelad mellan skolor, och i relation till elevernas förväntade behov. Vidare undersöks effekterna av lärarkompetens i läsning och matematik på elevernas skolprestationer.

Mer om lärarkompetensens betydelse 

 

Photo Albert Gonzalez Farran UNAMID
Fokus på "det politiska” i utbildningsbistånd

I det nya biståndslandskapet framstår utbildningsbistånd alltmer som en apolitisk och teknisk verksamhet. Projektet applicerar en ny metodologi för att visualisera politiska konflikter i detta till synes postpolitiska landskap, dels på global och dels på lokal nivå genom en fallstudie av Rwandas utbildningssektor.

Mer om bistånd och det politiska

Bläddrar i kurskatalogen

Individualiseringens konsekvenser

Vilka har konsekvenserna blivit för elevers prestationer och motivation under de senaste 50 åren, när undervisningsmönstret förändrats, mot ett mer individualiserat arbetssätt och med tilltagande nivågruppering?

Mer om individualiseringens konsekvenser

Gruppstorlekens betydelse i förskolan

Gruppstorlek har betydelse för barns möjligheter att lära och utvecklas inom målområdena i förskolans läroplan som lek, lärande och inflytande. Projektet fördjupar kunskapen kring möjligheter och hinder som ges i förskolans verksamhet beroende på barngruppsstorlek.

Mer om gruppstorlekens betydelse

 

Konstruktiv konflikthantering i skolan

I skolan där en stor mängd människor dagligen möts inträffar mängder av konflikter. I vilken grad stödjer eller hindrar lärares föreställningar och strategier om inledande konflikter elevens lärande?

Mer om konflikthantering i skolan

De tio första talen

Hur kan förskolepraktiken utformas för att stimulera barns matematikutveckling? Ett projekt om att erfara de tio första talens del-helhets-relation utifrån nya teoretiska och metodologiska perspektiv.

Mer om de tio första talen

Fokus på landsbygdens unga

Få studier har gjorts om ungas liv och utbildning på landsbygden. Projektet fokuserar landsbygdens unga för att undersöka vad som skiljer och förenar dem och stadens unga i synen på utbildning och delaktighet i samhälle.

Mer om landsbygdens unga

 

 

 

Kartlägger kontroverser digitalt

Hur kan skolan förhålla sig till den vetenskapliga kunskap som är i ständig rörelse och omprövas? Hur kan unga förberedas för ett medborgarskap där de ska kunna värdera och ta ställning till en rad komplexa frågor? Projektet studerar introduktionen av digitala metoder för att kartlägga sociovetenskapliga problem i gymnasieskolan.

Mer om att kartlägga kontroverser med digitala metoder

 

 

 

Svenska gymnasiereformer under två årtionden

Sedan 1990-talet har ett fritt skolval i ett decentraliserat, allt mer marknadsmässigt, system införts. I projektet analyseras reformernas konsekvenser för resurser, rekrytering och resultat i gymnasieskolan samt för kunskaper och färdigheter i vuxenlivet.

Mer om svenska gymnasiereformer

Förflyttning till och från lärosäten

Högskolorna i de mindre städerna förväntas attrahera studerande utan akademisk tradition och bidra till ökad utbildningsnivå och jämlikhet. Det förväntas också att de utbildade skall stanna kvar i regionen. Men är de framtidsvisionerna rimliga?

Mer om högskoleutbildades mobilitet

 

Vad kan man lära sig i etik?

Nationella prov i etik genomförs nu som en del av religionskunskapsämnet. I projektet ställs provens och läroplanens förståelse av etisk kompetens i relation till andra möjliga uppfattningar om vad som är etisk kompetens.

Mer om etisk kompetens

Det flippade klassrummet

Vad händer med undervisningen när läraren skickar ut den videofilmade lektionsgenomgången före lektionen? Ett projekt som undersöker hur pedagogiken utvecklas i takt med ny teknologi.

Mer om det flippade klassrummet

Brottsplats skola

Förrättsligandet av unga som offer och förövare i skolan. Brottsförebyggande rådets undersökningar visar att skolan är den plats där svenska ungdomar oftast utsätts för våld eller utsätter andra för våld. Detta är framför allt påtagligt i grundskolans senare år.

Mer om Brottsplats skola

 

Plant BlindnessOm att se växterna

Oförmågan att uppmärksamma växter är utbredd. Men växterna är basen för livet på jorden. Projektet vill bidra till en ökad förståelse för vilka verktyg som den blivande läraren behöver för att minska sina elevers ”plant blindness”.

Mer om att "plant blindness"

Elevhälsoarbete i praktiken

Skolans elevhälsa spelar en avgörande roll för att skapa kunskap om och stötta barn i utsatta situationer genom sin uppgift att arbeta förebyggande för en god hälsa på lika villkor för alla barn och unga. Trots det vet vi mycket lite om hur elevhälsans arbete organiseras i praktiken. Syftet med projektet är att bidra till utvecklingen av kunskap om hur skolan kan uppnå en likvärdig elevhälsa för alla barn och unga oavsett funktionsnedsättning, social och etnisk bakgrund.

Mer om elevhälsoarbete i praktiken

 

 

 

Vad betyder läraren för lärandet?

Projektet undersöker bland annat effekterna av lärare från olika lärarutbildningar på elevers läsresultat samt studerar effekten av relevant lärarutbildning för elevresultat i olika ämnen och för elever med olika social bakgrund.

Mer om lärarens betydelse

 

 

Förbättrad vård i hybridsalen

Framväxten av hybridoperationssalar kombinerar drag av både bildstyrda minimalinvasiva kirurgiska ingrepp med mer traditionell öppen kirurgi.
Projektet vill optimera rutinerna för strålskydd och därigenom minimera risker till följd av exponering för joniserad strålning. Projektet vill även ge mer generell kunskap om hur effektiva och säkra rutiner kan utvecklas för behandlingar med medicinsk bildteknik

Mer om förbättrad vård i hybridsalen

 

 


 

 

Sidansvarig: Torsten Arpi|Sidan uppdaterades: 2016-02-12
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?