Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Nysläppt bok om skolan som brottsplats

Nyhet: 2017-05-16

 

Fr v Thomas Johansson, Ylva Odenbring och Johannes Lunneblad.

Skolan är den plats där ungdomar i Sverige oftast blir utsatta för våld eller utsätter andra unga för samma sak.
Den nyutkomna boken Brottsoffret i skolan. Professionellas berättelser om ungdomars utsatthet bygger på fallstudier med fokus på grundskolepersonal.
De tre författarna Johannes Lunneblad, Ylva Odenbring och Thomas Johansson presenterade boken vid ett seminarium i början av maj.


Boken är skriven inom ramen för det av Brottsoffermyndigheten finansierade forskningsprojektet Brottsplats skolan – en studie av brottsoffer i skolan.
I boken undersöks vilka möjligheter skolpersonal har att hantera situationer där skolan förvandlas till en brottsplats och elever är både förövare och brottsoffer.

Förrättsligande av skolan

Vid seminariet kommenterades bland annat det faktum att mängden brottsliga handlingar i skolan har minskat över tid samtidigt som antalet polisanmälningar på grund av skolhändelser ökat, ett resultat av ett förrättsligande av skolan.
– Våld och kränkningar i skolan har ett stort medieintresse. Och det är svårt att inte instämma i att varje barn som kränks i skolan är ett för mycket. Den nya tendensen är att inte längre göra skillnad på vad som sker i skolan och vad som sker ute i övriga samhället. Det är alltså inte ungdomarnas beteende som förändrats utan samhällets syn på deras beteende, sade Johannes Lunneblad.
Av boken framgår att skillnaderna mellan skolorna ibland är stora i hur skolpersonalen agerar när brott faktiskt begås.
– Där man exempelvis på en del skolor lutar åt ett mer dialogbaserat och socialpedagogiskt arbetssätt tenderar andra skolor att mer tala i termer av polisanmälningar, social oro och utanförskap, sade Ylva Odenbring.

Ökande vilsenhet

I boken konstaterar forskarna att det bland skolans professionella finns en ökande vilsenhet i hur de ska hantera social oro i skolan.
– I grunden finns det ofta en tilltro till dialogen och den sociala interaktionen, men den tilltron riskerar att slås sönder av krav på hårdare tag, ordning och reda och behovet av att straffa och kategorisera unga människor, sade Thomas Johansson.
Ett av sätten att kategorisera problem i skolan är användandet av neuropsykiatriska diagnoser – som ADHD, ASD och Aspergers syndrom – något som ökat kraftigt i skolornas elevvårdsteam.
– Ett resultat i vår studie är att kritiken mot diagnoser av den här karaktären är som bortblåst bland skolpersonalen. Idag ser de flesta, med få undantag, diagnoser som hjälp och stöd till utsatta ungdomar, sade Thomas Johansson.

Johannes Lunneblad och Ylva Odenbring är båda docenter i pedagogik. Thomas Johansson är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap. Alla tre är verksamma vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande.

AV:

Kontaktinformation

Torsten Arpi, kommunikatör

Besöksadress:
Västra Hamngatan 25, Göteborg

Telefon:
031-7862161, 0768-581187

Fax:
031-7862242

Sidansvarig: Torsten Arpi|Sidan uppdaterades: 2017-01-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?