Undersöker likvärdighet och kvalitet i skolan

Du leder det av Vetenskapsrådet finansierade forskningsprojektet Förändrade möjligheter att lära: Svenska elevers resultat i storskaliga internationella studier över tid. Ni undersöker förändringar i svenska elevers resultat i de internationella kunskapsundersökningarna TIMSS, PISA och PIRLS från 1990-talet och framåt.
Vilka är egentligen de viktigaste faktorerna som har bidragit till den negativa svenska kunskapstrenden i skolan?
– Enligt våra undersökningar kan de försämrade skolresultaten delvis förklaras av den intensifierade skolsegregationen med hänsyn till elevsammansättning och pedagogisk resursfördelning. Den ökade skolsegregationen leder till ökade skillnader i möjligheterna att lära i olika skolor. Man kan säga att segregeringen tar sig uttryck i kvalitetsskillnader mellan skolor.

– Vi kan se att det inte bara är kunskapsresultaten som har sjunkit de senaste decennierna. Under samma tid har likvärdigheten i grundskolan också haft en negativ utveckling. Gapet mellan hög- och lågpresterande barn och skolor har blivit allt större. Våra resultat tyder också på att elevernas socioekonomiska och migrationsbakgrund spelar allt större roll för deras skolresultat. Vi kan se att utbildningskvalité går hand i hand med likvärdighet.
Vi har identifierat några mekanismer som leder till ökad skolsegregation, som i sin tur leder till försämrade skolresultat. Vi kan till exempel se att skillnaderna mellan skolornas elevsammansättning med avseende på deras socioekonomiska och etniska bakgrund har ökat över tid. Detta leder förmodligen till en varierande kamratdynamik och skillnader i undervisnings- och lärandemiljö. Dessa skillnader kommer i sin tur att påverka elevernas skolresultat.

– En annan mekanism är kopplad till att olika skolor har olika möjligheter att rekrytera kompetenta lärare. Detta leder till ökade skillnader i skolornas pedagogiska resurser. En näraliggande mekanism, som vi kan se, är att kompetenta lärare tenderar att söka sig till skolor där de flesta elever är högt motiverade och har en socioekonomisk och etnisk bakgrund som liknar lärarnas egen. Dessa skillnader mellan skolors elevsammansättning och pedagogiska resurser ger skillnader i undervisningskvalitet och möjligheter att lära, som då har återverkan på elevernas lärande och skolresultat.

Vad betyder de täta skolreformerna från 1990-talet och framåt för utfallet i svensk skola sedan dess? Vad har du kunnat se?
– Det svenska skolsystemet har genomgått en lång rad reformer under den period som vi har studerat. Tänk bara på skolans decentralisering, kommunaliseringen, det fria skolvalet och friskolereformen. Sammantaget har detta förvandlat det svenska skolsystemet och gjort det mer marknadsliknande och varierat. Utbildningseffektivitet, kvalitet och valfrihet har varit i fokus – likvärdigheten har inte varit i fokus på samma sätt och den har också blivit sämre. Det syns till exempel i att elevernas familjebakgrund har fått ökad betydelse för deras skolprestation och i ökade skillnader i pedagogiska resurser och möjlighet att lära mellan skolor och kommuner.

– Det är dock viktigt att notera att många andra samhällsförändringar har skett samtidigt som skolan förändrats. Vi har till exempel sett ökade inkomstskillnader och ökad bostadssegregering och ökad migration. Alla dessa omgivande faktorer påverkar också skolans kompensatoriska uppdrag. Empiriskt är dessa effekter mycket svåra att separera från effekterna av skolreformerna utan de avancerade analytiska metoder och stora datamängder som vi haft tillgång till i vårt projekt.

Om du fick föreslå en enskild åtgärd för att förbättra utfallet i Sveriges skolor vad gäller ökad jämlikhet i skolresultaten, vad skulle det vara?
– Vårt projekt visar att många faktorer samspelar på ett komplicerat sätt och då är det svårt att lyfta fram en enskild åtgärd. Men vi vet sedan tidigare att lärares kompetens spelar en mycket viktig roll för barns lärande och vårt projekt visar att den försämrade likvärdigheten i stor utsträckning hänger ihop med skillnader mellan olika skolors pedagogiska resurser. Därför skulle jag först föreslå åtgärder som höjer lärarnas kompetens och undervisningens kvalitet på skolor med sämst förutsättningar i dessa avseenden. Sådana åtgärder kan vara satsningar inom ramen för lärarutbildningen, satsningar på specialpedagogisk utbildning eller kompetensutveckling för verksamma lärare på skolor med särskilt svåra förutsättningar. En annan typ av åtgärder skulle vara sådana som ger bra lärare incitament att söka sig till skolor där de mest behövs.

Mer information:
Kajsa Yang Hansen, telefon: 031-786 2397,
e-post: kajsa.yang-hansen@ped.gu.se