Kollegial handledning är ett av flera exempel på hur lärarkollegor i allt högre utsträckning hjälper varandra till kompetensutveckling. En avhandling som läggs fram vid Göteborgs universitet visar hur detta både ökar samarbetet och minskar konflikterna i skolan. Avhandlingen visar även hur komplex handledning är.
– Det kollegiala lärandet och delandet av kunskap är överhuvudtaget under stark framväxt i svensk skola. Det kan man se i olika lärarlyft som använder kollegial handledning eller liknande kompetensutvecklingsmodeller, exempelvis forskningscirklar, säger Lill Langelotz, anställd vid Högskolan i Borås.
– När arbetslag infördes i skolan vid mitten av 90-talet innebar det inte per automatik att fokus sattes på de pedagogiska frågorna. I många fall stannade det vid att arbetslaget löste de praktiska frågorna. Handledning kan vara ett sätt att skapa ett pedagogiskt forum, säger hon.
I sin avhandling har hon under två och ett halvt år följt ett arbetslag med lärare på en grundskola. Hon analyserar där vilken kompetensutveckling som sker och vilken ökad lärarskicklighet som utvecklas genom kollegial handledning.
Arbetslaget träffades en gång per månad då ett aktuellt undervisningsproblem för någon av lärarna analyserades och diskuterades. En specifik niostegsmodell för handledning användes vid varje tillfälle. Arbetslaget träffades utan hjälp av extern expertis. Trots att handledningen var påbjuden av rektor och trots att några av lärarna var skeptiska bidrog handledningen till utvecklad kompetens.
Resultatet visar att lärarna utvecklade en ökad kommunikativ förmåga som de kunde använda både i ett kollegialt samarbete och i arbetet med eleverna. Det möjliggjorde ett ökat inflytande för både elever och föräldrar och demokratiska processer utvecklades.
– Dessutom upplevdes lärarnas vardagliga samverkan bättre och rektor behövde inte längre lösa konflikter mellan enskilda lärare.
Lärarna ansåg själva att den kontinuerliga handledningen ökade förståelsen för kollegorna och att en kollegialitet utvecklades. Dessutom främjades nya former av handlingsinriktat samarbete i arbetslaget men även med andra kollegor.
Samtidigt fanns en korrigerande och disciplinerande sida som en del lärare upplevde som negativt under den kollegiala handledningen.
– Enskilda lärare blev emellanåt hårt ifrågasatta, säger Lill Langelotz.
Hennes studie belyser också hur samhälleliga förändringar påverkar innehåll och fokus i handledningen.
– En nyliberal syn på elever som kunder tillsammans med ekonomiska neddragningar bidrog till att lärarna emellanåt diskuterade elever som kostnader vilket innebar att den inkluderande utbildningen ifrågasattes.
Läs avhandlingen
För mer information:
Lill Langelotz, telefon: 0739-257959, e-post: lill.langelotz@hb.se, Centrum för lärande och undervisning (CLU) vid Högskolan i Borås.
Lill Langelotz lägger fram sin avhandling ”Vad gör en skicklig lärare? En studie om kollegial handledning som utvecklingspraktik” vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.
Disputationen äger rum fredagen den 14 mars klockan 13:00 i sal C203 vid Högskolan i Borås.