Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Undervisningspraktiker och prestationer i kommunala och fristående skolor under 30 år - reformer och samhällsförändringar

Föreläsning

I en studie som bygger på elevers upplevelser av klassrumspraktiker i årskurs 6 och/eller årskurs 9 har förändringar i undervisningspraktiker före och efter 1990-talets utbildningsreformer kunnat studeras. Dessa förändringar gäller perioden 1980 till 2014. I en annan studie har elevers upplevelser av klassrumspraktiker relaterats till deras meritvärde i årskurs 9 och resultat på nationella prov i svenska, engelska och matematik. Skillnader i hur kommunala respektive fristående skolor har organiserat sin undervisning i årskurs 9 från 2008 till 2014 och hur dessa förhåller sig till elevernas skolprestationer har också identifierats. Studierna bygger på exakt samma frågor i enkäter till riksrepresentativa elevkohorter inom ramen för ett pågående forskningsprojekt (IMP) anslutet till det longitudinella UGU-projektet (Utvärdering Genom Uppföljning) vid Göteborgs universitet.
En förändring i undervisningspraktiker gäller ¿självständigt arbete¿ som visar en markant ökning mellan 1995 och 2011 i årskurs 6 och 2003 till 2014 i årskurs 9. ¿Katederundervisningen¿ var mindre förekommande jämfört med 1970-talet, men fortfarande den mest dominerande undervisningspraktiken även under 1980-talet med en ökning i årskurs 6 mellan 2005 och 2011. Ökningen gäller även användningen av test. Det motsatta mönstret gäller i årskurs 9. Resultaten visar att elever i både kommunala och frisrående skolor som upplever att de ofta får arbeta med projekt/större uppgifter, får vara med och planera undervisningen samt har test i skolan uppnår signifikant högre meritvärden i årskurs 9 än elever som anser att dessa undervisningspraktiker är mindre förekommer i deras klassrum. Elevaktiva undervisningsformer är med andra ord lika framgångsrika som mer konventionella test i skolan. Oberoende av undervisningspraktiker och nästan 20 års skolreformer så visar resultaten att familjebakgrunden spelar en lika viktig roll för elevers skolresultat som under tidigt 1990-tal. Presentationen bygger på en redovisning av dessa studier och en diskussion i relation till skolval och konkurrens samt betygsinflation.

Föreläsare: Professor Joanna Giota, IPS

Datum: 2017-04-24

Tid: 15:00 - 17:00

Kategorier: Pedagogik och didaktik

Plats: Pedagogen, Västra hamngatan 25
A1 311

Sidansvarig: Torsten Arpi|Sidan uppdaterades: 2017-04-06
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?